Minnesanteckningar från ett möte på stadshuset 17 september 2009 angående frågor rörande nationella minoriteter.

Ordförande: Anna Johansson, kommunalråd (S).  

Anna Johansson hälsade välkomna varefter alla deltagare fick presentera sig och den organisation de representerade.

Syftet med mötet var de deltagande tillsammans och samtidigt fick ta del av information, fick möjlighet till kortare frågor och slutligen fick möjlighet att komma överens om ytterligare en träff som är tänkt att bli mer i dialogform.

Kaisa Syrjänen Schaal från Integrations- och jämställdhetsdepartementet, berättade om
den nya lagen om våra nationella minoriteter som kommer att träda i kraft 1 januari 2010. Den nya lagen ska också förstås tillsammans med den nya språklagen från 1 juli 2009 som bland annat handlar om samhällets skyldigheter att ta ansvar för minoritetsspråkens möjlighet att överleva, läras, utvecklas och användas. Minoritetslagstiftningen handlar om rätten och möjligheterna att vara olika.

Det verkar fortfarande något oklart vad som är nytt för kommunerna utanför förvaltningsområdena med anledning av dessa två lagar. Kaisa pekade på att det är kommunernas skyldighet att informera de nationella minoriteter som finns inom kommunen om deras rättigheter. Hur informationen utformas och förmedlas får kommunerna själva bestämma.

Kommunala insatser för att främja de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin egen kultur togs upp. Kaisa betonade att det framförallt är barnens utveckling som ska främjas.

Kaisa påpekade att förvaltningsmyndigheter, så långt som möjligt, ska samråda med representanter för minoriteter i frågor som berör dem. Att dialog ska komma igång mellan myndigheter och minoriteter var hennes förhoppning.

18 kommuner kring Stockholm och i Mälardalen bildar nu förvaltningsområde för den sverigefinska minoriteten. Den nya lagen ger möjlighet för kommuner att frivilligt ansöka om att bli förvaltningsområde och det är regeringen som bestämmer. Viss möjlighet, om än liten vad de verkade, verkar finnas att kommuner kan få statsbidrag för merkostnader som ett förvaltningsansvar medför.

Länsstyrelsen i Stockholm får uppföljnings- och samordningsansvar. De ska också kunna fungera som ”bollplank” i dessa frågor. Ansvarig tjänsteman är Katarina Gursoj. Länsstyrelsen ska arbeta för att öka kunskaperna i frågan och kunna svara på vad det är som gäller. Sametinget har också ett uppdrag när det gäller kunskapsspridning. Det kommer framförallt att ske med hjälp av en hemsida som är under uppbyggnad: http://www.minoritet.se/

Mycket är luddigt i lagen. Den ger inte mycket konkreta anvisningar till kommunerna som förväntas göra det ena och det andra med formuleringar som  ”om möjligheter finns” och liknande.

Kaisa pratade om revitaliseringsinsatser för språk och om statliga bidrag för det. Hon förtydligade med att det handlar om extra förstärkning till barn i modersmålsundervisning. Tillexempel skulle bidrag kunna användas till ett språkläger eller liknande.

Insatser för kommuner som bildar förvaltningsområde skulle kunna vara att kommunen anvisar tid och plats för service på finska. Någon av växeltelefonisterna som behärskar finska kan anvisas ta samtal på finska vid särskild tidpunkt etcetera.

Agneta Klingberg från Senior Göteborg på stadskansliet var inbjuden att berätta om äldreomsorg och nationella minoritetsspråk. Agneta inledde med att förklara att stadskansliet inte har ett uppdrag som särskilt pekar ut nationella minoriteter när det gäller arbetet med äldreomsorg. Deras uppdrag handlar om äldre invandrare. Agneta berättade om en kartläggning de gjort för att se vilka språk som finns representerade bland personal och vårdtagare. I nuläget finns 46 språk representerade bland vårdagarna och 43 inom personalgruppen. Vid behov kan också personalens språkkompetens användas.

På stadens hemsida www.goteborg.se hittar man under rubriken Äldre & Seniorer kortfattad information på 10 olika språk om hur man får hemtjänst, äldreboende och vilket stöd som erbjuds till anhöriga.

Seroj Ghazarian, från  Jämställdhets- och mångfaldsenheten vid stadskansliet berättade om ett utbildningsmaterial i form av en interaktiv dvd för personal i kommunen om mänskliga rättigheter. Materialet är under framtagande och förväntas bli klart under hösten 2009.

Sevleta Hrustic, ansvarig för minoritetsspråken vid Språkenheten i Lundby stadsdelsförvaltning talade om nationella minoritetsspråk och förskola/skola och om att lära sig sitt språk och att utveckla det.

I nuläget undervisar 163 lärare i 60 olika modersmål. 10 000 elever deltar i modersmålsundervisningen som ofta ligger efter ordinarie skoltid.

130 elever får undervisning i finska och 30 elever i romani chib.

Som en av få kommuner erbjuder Göteborg också jiddisch som modersmål.

Det är Sevletas erfarenhet att eleverna kommer då man hittar en lämplig lärare. Hon hade ett exempel som visar att de fått 40 fler finska elever som nybörjare därför att de hittat en lärare.

Generellt anser Sevleta att det är svårt rekrytera lärare till minoritetsspråken.

Försök med distansundervisning ska startas för att råda bot på rekryteringssvårigheter och brist på lärare.

Olika regler gäller för när samhället ska erbjuda modersmålsundervisning:

a. för elever till invandrare ska språket vara levande i hemmet och gruppen som kan få undervisning ska vara minst 5 elever,
b. för barn till föräldrar som tillhör en nationell minoritet ska det räcka med 1 elev som vill ha undervisning och språket ska inte behöva vara levande i familjen. Förutsättningen är att en lämplig lärare kan hittas. Eleven ska kunna få lära sig det modersmål föräldrarna aldrig lärde sig. Skollagen kräver dock fortfarande att eleven ska ha ”grundläggande kunskaper i modersmålet”. Här står alltså två lagar mot varandra.

Information om möjligheter till modersmålsundervisning lämnas av respektive skola och klasslärare. Det är Sevletas uppfattning att Göteborg i stort sett tillgodoser den efterfrågan som finns men att eftefrågan troligen växer beroende på tillgång till lämpliga lärare.
 

Daniel Jonas från Judiska församlingen föreslog att staden och regionen borde samordna sina träffar angående nationella minoritetsfrågor för att slippa upprepningar.  

Anna Johansson avslutade mötet med att ställa sig positiv till Jonas förslag och därmed inbjuda till ett gemensamt möte 22 oktober på stadshuset 13.00.

Anna föreslog deltagarna några frågeställningar inför nästa träff då det förväntas mer samtal och inga föreläsningar.

Frågeställningarna kommer att skickas med den inbjudan som kommer inför mötet

Minnesanteckningar fördes av Lennart Engström, stadskansliet.

Deltagare:

Agnesbergs folkhögskola för romer: Soraya Post

Delegationen för sverigefinska minoriteten i Göteborg: Tarmo Ahonen, Tuula Jäkärä och Liisa Kirjavainen Hyväri.

Judiska församlingen: Daniel Jonas

Sverigefinska pensionärer: Jaakko Nikkanen.

Sverigefinska riksförbundets Göteborgs och bohusavdelning: Lauri Seppälä, ordförande.

Sverigefinska riksförbundets Göteborgs och bohusavdelning: Ilkka Pasanen.

Västra Götalands distrikt av sverigefinska riksförbundet: Minna Salow, ordförande.

Västra Götalandsregionen: Lars Törnvall.

Sameföreningen i Göteborg: Minette Andersson var anmäld men avanmälde sig.